Ostrymdresan

Ostfynd?

I vår research om ost har Ostresan börjat inventera världslitteraturen på jakt efter efter klicken över i:et - osten i litteraturen. Frågorna är naturligtvis många för en litteraturvetare:  Hur skildras osten? Vem äter ost? Vad har osten haft för betydelse i litteraturen, som symbol, som livmedel, som maktmedel?

Grundliga som Ostresan är börjar vi från grunden med en skärskådning av osten i barnlitteraturen. Det är ju redan under de formativa barndomsåren som grunden för ett framtida ostintresse läggs. Det är därför väsentligt att kartlägga hur det lilla barnet exponeras för ost.

I Ostresans privata samlingar hittar vi boken Rasmus Nalle och månraketen (Carla och Vilh. Hansen 1986), ursprunglig dansk titel Rasmus Klump og måneraketten. I den förekommer ost. Osten skildras i boken som en glad välgörare, en räddare i nöden, men också som början på ett svårt dilemma.

Det är när Rasmus Nalle, Pingo och Pelle kraschlandar mot månen som de upptäcker att månen är gjord av grön ost. Vilken typ av ost som närmare menas är svårt att avgöra, men av bilderna att döma verkar det röra sig om en grynpipig sort. Om man ska vitsa till det lite ligger det ju nära tillhands att tro att det rör sig om en raketost, men så är det naturligtvis inte. Raketosten såg helt annorlunda ut. Av formen att döma är det en rejält möglig julost. Julosten är dock rundpipig. Det är alltså svårt att med säkerhet avgöra vilken typ av ost det rör sig om. Ostresan tar tacksamt emot tips.

Månen är tack o lov gjord av ost. 

Boken är förövrigt lättläst och bjuder inte på någon större spänning. Djuren bygger en raket för att flyga till månen och misslyckas. De får hjälp av Sälen Sälle och lyckas. Slutet är oväntat ödesmättat, Rasmus Nalle och hans vänner står på månen. Pelle tittar mot jorden. tankarna går till hemmet. Som läsare undrar man hur länge de kommer att klara sig. 

Dilemmat är delikat, ska de undvika svältdöden måste de äta av osten, men äter de av den äter de också upp sin enda fast punkt i universum och döms till att evigt sväva runt i världsrymden, och då kommer de ju svälta ihjäl i alla fall.    

  

Tankarna går till hemmet.

För att lugna oroliga läsare kan Ostresan meddela att det finns en fortsättning på Rasmus Nalle och månraketen. Den heter Rasmus Nalle återvänder från månen - vilken ostresa!