Gå över ån efter vatten?

Ostresans specialitet är ju svensk hårdost. Med det i åtanke kan dagens bloggpost framstå som lite märklig. Osten som denna gång hamnat i ostresans klor är den norska osten Jarlsberg Special Reserve. Vad är det som är så speciellt med den undrar Ostresan? Kan norrmännen gör ost, eller är det att gå över ån efter vatten att ge sig i slag med en norsk ost? Norgevänner som vi är kan vi inte låta bli att utforska det närmre.

Det är ett hemtrevligt mönster på osten - koselig.

Turbonegro, Erlend Loe och ABBA (Aktiebolaget Bröderne Ameln) - Norges bidrag till världen är av inte ringa betydelse. Som Ostresan tidigare rapporterat var det också i Norge och i Jarlsbergsosten som man hämtade inspiration till vår svenska Grevéost. Det är därför lite extra intressant att se om det går att spåra Grevén i dess norska förlaga. Rent utseendemässigt är ostarna lika, de har en liknande textur och samma stora runda pipor. Jarlsbergsosten är dessutom täkt med ett tunt tunt lager av vad som verkar vara vitt mögel. Bra, eller dåligt? Det får vara osagt.

Till utseendet lik en Grevé - akkurat.

Jarlsberg Special Reserve är årslagrad och tillverkas av mejeriet Tine. För Ostresan mest kända för sitt smör. I Sverige saluförs osten av Wernersson. Ostresan har inte gjort särskilda bekantskaper med Wernerson tidigare men har noterat att deras ostar är vanliga i ostdiskarna.

Varför är inte etiketten på Norska?

Jarlsberg Special Reserve årslagrad är som så många andra ostar på 28% fetthalt. Hur är då smaken? Är det värt att variera Grevén med förlagan Jarlsbergsost? Svaret är tyvärr, eller glädjande nog - nej. Jarslbergens konsistens är lätt gummiaktig. Det är på gränsen till grynig, utan att för den sakens skull vara grynig. Visst Grevéingenjörerna  siktade på Jarlsberg men missade. De träffade något annat i stället, något godare. Osten är inte oaptitlig, inte alls, men i jämförelse med Grevén är smaken platt och inte så spännande. Dess svenska kusin har en mer mångfasetterad karaktär.

Made in Norway

I Norge har man uttrycket "En gul och en brun". Det syftar på ost. En rättrogen norrman äter sin lunch bestående av en smörgås med gul ost, t.ex. Jarlsberg och en smörgås med brun ost, mesost på. Att ha prövat den gula var lite kul tycker Ostresan, även om den var lite platt.
En reflektion: I inget land äts det så mycket fryspizza som i vårt grannland Norge. En gul och en brun, är på väg bort. De har fått konkurrens av Grandiosan. Mot denna konkurrent har en gul och en brun har inte lyckats stå upp, utan har förlorat mark. Kan Ostresan förstå varför? 

Ja, det kan Ostresan, men vi kan inte förstå hur det kan vara fryspizzan som är segraren. Vår slutsats är lika enkel som självupptagen, det borde vara Grevén. Norge borde ligga i topp på Grevélistan!

Vi säger hej då till Jarlsberg.

Slutligen vill vi på Ostresan passa på att ge vårt förbehållslösa stöd till Jarle Andhöy som i februari förlorade båt och besättning i Antarktis och nu hotas att slängas i fängelse av den norska rättvisan för vårdslös segling. 

Jarle, du är en våra hjältar - forever Born free!

Jarle Andhöys blogg

Det genetiska arvet

Bilden talar sitt tydliga språk. Intresset för ost har gått i arv.

Ostens dag?

Hur firar ni ostens dag? Svar: inte alls.

På Ica Maxi på Mölndalsvägen händer det alltid något spännande. Nej, vi är inte sponsrade av Ica på Mölndalsvägen, tyvärr. Ostresantorbjörn råkar bara bo i närheten.

Under ett besök i affären i dag den 27 maj, fann Ostresan till sin stora förvåning att det är ostens dag i dag, i alla fall om man ska tro Falbygdens mejeri. Ostresan tycker dock att det luktar PR-knep på lång väg. För en riktig ostvän är alla dagar ostdagar. Kul idé, men fel. Ostresan noterar dock det nya begreppet ostlåda. Vad en ostlåda är ber Ostresan att få återkomma med... 

Bra initiativ Ica.

När vi ändå är inne på PR-knep, vill Ostresan uppmärksamma att Ica sänker sina ostpriser (prissänkningarna ska visst gälla annat än ost också, men det vet ju Ostresan inget om). Det har talats en del om detta i etermedia och att det skulle vara en bluff. Att affärerna inte alls är tvungna att sänka sina priser i den utsträckning som reklamen skanderar. Ostresan noterar gillande att Ica Maxi på Mölndalsvägen i alla fall inte bluffar med osten. Bra. Mest sänkt är Icas egen mellanlagrade Herrgårdsost som blivit drygt tio kronor billigare. Kul, vi kommer tillbaka Ica, inte för att vi gillar er speciellt, utan för att vi bor nära... 

Trotjänaren

Skånemejeriers Herrgårdsost

I de svenska ostdikarna råder det, har ostresan omsider upptäckt, i det närmaste osthegemoni från Arla. De är förvisso inget större fel på Arlas ostar. De utmärkta Kvibilleostarna kommer för att nämna några från Arla. Men det finns fler ostproducenter. 

Ostresan har förvisso varit ganska bra på att lyfta fram andra ostfabrikörer än Arla, t.ex. Ica, Falbygden och allehanda ostdiskar i Göteborg och Alingsås. Lagom till försommaren har emellertid en ost från Skånemejerierna landat i Ostresantorbjörns, kylskåp.

Får vi lov att presentera Skånemejeriernas 28 procentiga herrgårdsost!  

En tilltalande färgsättning en solig försommarmorgon.

Ostresan framhåller gärna fördelen med en ganska mild vardagsost och det är för att tjäna som vardagsost som Skånemejeriers Herrgård mild har införskaffats. 

Osten är rundpipig och ganska anonym i smaken. Den är god och smälter fint på den rostade brödskiva. Ytan är lite vaxig och osten gör ingen arg. Som ofta är fallet med en Herrgårdsost är det just den milda, fint runda smaken som är dess stora tillgång. Detta är en ost som man kan äta dag ut och dag in utan att tröttna. Antagligen också utan att bli ostälskare. Det ligger då nära tillhands att tro att en Herrgårdsost skulle vara en ost för novisen, men nej Ostresan vill hävda att det för håller sig precis tvärt om. En Herrgårdsost är en ost för de redan frälsta.

Vi tar den eviga Västerbottenosten som exempel, den skickar svallvågor av kulinarisk eufori över vilken amatörs tunga som helst. Det gör inte Skånemejeriers Herrgårdsost, den bara finns där. Amatörens tunga förblir oberörd av den milda, men ändå sofistikerade smaken. Amatören hyvlar sin skiva, trycker ner den på sin macka och slukar den glupskt utan närmare eftertanke.

Tillverkad i Skåne

Nåväl, Ostresan är ostvänner och låter var och en äta sin ost som den behagar. Det är ju det som är det fina med ost, alla äter det - nästan.

Skånemejeriers Herrgårdsost är en trevlig bekantskap. Den är ingen utmanande Sveica. Den är ingen retsamt lagrad Prästost och den är ingen offensiv Västerbottenost. Herrgårdsosten överraskar oss inte på morgonen. Det är lätt att förstå varför den är så populär. Den kräver inget av oss, men för den som vill ha, ger den gärna.

Ett skepp kommer lastat - ett skepp av ost.